Om mig

 

Jag heter Ellen Ek och jag är född 4 juli 1997. Jag bor i Malmö och tävlar för MKK.

 

MKK är en dotterförening till MS och LSS. Mer om MS och LSS finns att läsa på Wikipedia:

 

MS

 

LSS

 

Under en period – när Aqvakul var stängt p.g.a. rasrisk – tränade jag istället i Lund för SK Poseidon. 

 

Jag åker dock fortfarande in till Lund två gånger i veckan fastän Aqvakul har öppnat igen. Anledningen är att det varken finns någon 7m eller 10m plattform i Malmö, som istället finns i Lund.

 

Jag började på simhopp när jag var 8 år. Min kompis bad mig följa med på en av hennes träningar och jag fastnade direkt. Sedan dess har jag simhoppat oavbrutet. Under de första åren gick jag även på simning, men jag insåg efter ett tag att det inte var något jag ville satsa på. 

 

Min favorithöjd är 10m. Som högahoppare är det relativt lätt att bli uttagen till stora tävlingar eftersom inte så många håller på med det, mycket färre än de som hoppar från 3m t.ex. Det är dock mycket krävande att hoppa från högre höjder. Dels psykiskt – 10m är ganska högt. Dels fysiskt – i landningen är man uppe i en hastighet på 60km/h, då måste man ha styrka i kroppen för att klara av nedslaget.

 

Jag upptäckte att det var 10m jag skulle satsa på när jag vann senior-SM i höga hopp 2013. Då hade jag dock alla mina hopp på 5m, men flera tränare sa till mig att det såg lovande ut för 10m. Och de hade ju inte helt fel heller – nu, ett år senare, har jag alla utom ett hopp på 10m. 

 

När man ser mig hoppa från 10m kanske man tror att jag inte alls är rädd, men det stämmer verkligen inte! Vissa hopp är jag livrädd för. Särskilt nya hopp. Ibland tvekar jag och står kvar för länge på plattformen för att jag inte vågar hoppa, men det händer inte så ofta! Och de lätta hoppen som jag har kört ett tag är inte så läskiga längre. Jag börjar vänja mig vid höjden nu.

 

Det är inte bara höga hopp jag har nått framgångar i. Jag och min synchropartner Felicia Granath är uttagna att representera Sverige på EJM i sommar i synchro 3m. Vi har deltagit i flertalet internationella tävlingar det senaste halvåret och vi vann senior-SM 2013 i just synchro 3m. 

 

Under min "karriär" har jag inte lidit av några större skador. En liten överbelastning i foten, en stukad handled och en stukad tumme är nog de värsta. Min fot är helt återställd efter några månaders rehab. Men min handled och tumme har jag fortfarande problem med. Eftersom jag hoppar regelbundet från 10m så hinner det aldrig läka helt förrän jag landar lite fel och får ont igen. Jag har ett handledsskydd som dämpar belastningen på handleden i landningen och så tejpar jag min tumme med eltejp så att den håller sig stabil. Under de senaste tävlingarna har jag tagit verktabletter för att kunna prestera på topp utan smärta.

​
Mitt absolut största mål är att delta på ett OS. Detta är dock väldigt svårt att uppnå, så jag skulle nog kalla det mer för min "vision". Men ett av mina kortsiktiga mål är att ta mig till final från 10m på EJM i Bergamo i sommar.

 

Om du vill läsa mer om mig så finns jag även på Wikipedia:

 

Ellen Ek

 

 

Senast uppdaterad: 2014-05-30